Surfade runt på Aftonbladet och hittade en artikel med rubriken "Jag hatade fattiga människor".

Det är en tjej som berättar om sitt liv om att komma från en rik familj där hon och hennes bror fick allt de ville ha. Mamman och pappag jobbade inte ens av hur mycket pengar de hade.
Den här tjejen hade börjat bli en mycket ond människa som såg ner på de fattigare, feta människor och de som jobbade.
Men en dag kom kraschen då hon plötsligt stod som en helt vanlig Svensson och var tvungen att betala sina egna kläder och ta ett jobb efter gymnasiet.

Den här artikeln är mycket läsvärd!

Det är många människor som har det alltför lätt på pengafronten och de blir rätt ut sagt snobbiga.
Pengar är en stor hjälp men de får inte börja utropa makt.

Jag tycker det är så fel att en människa som har mycket pengar kan säga "Jag skulle aldrig shoppa på H&M" och sen så sitter resten av gänget där med H&M-kläder på sig. Den där repliken har jag varit med om själv så jag vet hur det känns att få det åt ögonen.

Jag har hellre en familj jag alltid vet att de är där för mig och om det blir problem kan jag be om hjälp av dem istället för att ha föräldrar som bara ger pengar åt en så får man "shoppa bort sina bekymmer". Inte mår man ju bra av det inte!

Tänk att pengar kan förändra människor så mycket.

Jag som studerande lever på 130€ per månad. Det är ca 4€ per dag och 2,60€ går åt till skollunchen per dag. Så det är inte mycket man lever på!